Södra hällarna Visby

 

I onsdags var jag och Micke in till Visby med hundarna. Båda är svåra att klippa klorna på så vi lämnade in dem till en veterinärklinik som klippte klorna på dem. Det gick jättebra, så där ska vi lämna in dem fler gånger. 

Det finns en plats i Visby som kallas för Södra hällarna. När vi bodde på Gotland förra gången gick jag ofta där med Elvis. Det är en fantastisk plats att gå på. Det är nog minst tio år sedan som jag gick där med Elvis, men jag tror att han kände igen sig. Han njöt minst lika mycket som jag av att gå där när vi gick där i onsdags. 

Elvis på södra hällarna

Fina Elvis ❤

Fantastiska vyer på hällarna

Som belöning för att de hade varit duktiga med kloklippning hos veterinären, så tog vi Elvis och Nemo till ett hundcafé i Visby. De fick var sin hundköttbulle. Nemo hade ingen ro i kroppen utan han tjöt, gnällde, skrek och for överallt. Han åt åtminstone upp sin köttbulle, men sen fick Micke gå ut med honom för han störde så mycket. Inga fler gånger på hundcafé för honom i alla fall. 

Igår var vi och hälsade på Christina och Sten-Erik. Deras kycklingar har blivit så mycket större än sist vi var där. Nemo spanade in dem ordentligt. 

Titta så stor kycklingarna har blivit. 

Jag avslutar här och önskar dig en riktigt fin och trevlig helg. Var rädd om dig och du vet väl om att du är värdefull.  

Mammas 70-års fest

 

I helgen var vi upp till Mellansel för att fira mamma som har fyllt 70 år. 

Först åkte vi till Kramfors och överraskade Mickes syster som fyllde år den dagen. Ingen i Mickes släkt visste att vi skulle komma, så de blev väldigt överraskade. Men vi stannade bara en kort stund i Kramfors innan vi åkte vidare till Mellansel. 

Slips och fluga var det som gällde på pojkarna på mammas fest.

Nästan alla var där. Desirée och Tindra var inte där. Men Linda, Peter och deras barn Till och Lovis var där. Jerry och Noah var också där. 

Noah och Lovis.

Till med Nemo och Elvis.

Vi syskon Jerry, jag och Linda bjöd på exotisk planka med kött och potatissallad till.

Jag och Linda bakade en jättegod chokladtårta.

Chokladtårta med hallongrädde som fyllning.

Det blev en väldigt kort tid uppe i Norrland. Vi reste dit på fredag och hem på Söndag. Nu har vi varit hemma i några dagar och jag har inte återhämtat mig än. Jag mår skit! Det beror ju på min hjärntrötthet som jag har efter min stroke. Jag blir lätt irriterad, kan inte tänka klart, orkar inte följa med i diskutioner och är väldigt trött.

Till och med hundarna är trötta efter Norrlandsresan. Här är Nemo dagen efter att vi hade kommit hem. 

Nu orkar jag inte skriva mer. 

Ha det bäst! 

 

 

Maskerad i Visby

 

Tidigare i Veckan var jag och Micke till Visby för att veckohandla. Jag har börjat att använda mask för ansiktet och plasthandskar på händerna då jag går i butiker i Visby. Det var några veckor sedan som jag började med det. Lite konstigt känns det. När jag tar på mig masken i bilen innan jag ska in i butiken så känns det som om jag ska göra ett rån. Det är ju tur att alla vet varför man är maskerad och att det inte bara är jag. Här i Klintehamn vågar jag inte ha mask eller handskar. Det är för få som använder det här och för litet ställe. Egentligen borde jag använda det då jag är på affären här också, men det känns som att då skulle jag ha använt det hela tiden direkt vi flyttade hit. Att börja nu när alla känner igen mig känns bara konstigt. Fast jag kan ju lika gärna bli smittad i lilla Klintehamn. Nåja, vi får se hur jag gör. En sak med masken är att det är svårt att andas i den. Det är en befrielse att ta av den.

Igår var det hemgrupp för första gången sedan vi flyttade hit. Jag har saknat en hemgrupp. Vi var hos Britt-Mari. En hemgrupp är att man träffas hemma hos varandra och fikar, läser något ur bibeln eller ur en andaktsbok och sedan ber vi för varandra och för det vi vill be för. Det är så mysigt och det känns så bra. Jag har verkligen saknat en hemgrupp i flera år. Det ger så mycket att vara med i sån grupp. 

Idag är det söndag och Micke är ledig idag. Vi får se vad vi hittar på idag. Jag har inte klivit upp än och Micke och hundarna sover fortfarande. 

Det blåser som bara den idag men jag ska väl masa mig ur sängen och gå ut med hundarna. Igår kväll blåste det så mycket att Nemo blev jätterädd på sista kvällspromenaden. Han ville hem! 

Nu ska jag kliva upp. Ha det bäst och var rädd om dig och andra. Vi synes snart igen. Jag har en del spännande saker att berätta men jag håller lite på det ett tag till. 

Sköt om dig! 

Sommarminnen

Hösten är här! Eftersom jag älskar hösten så känns det jättebra för mig att den äntligen är här. Jag har haft en jättebra sommar. Jag vill dela några av mina sommarminnen med dig. Jag kommer inte visa foton med mina vänner eftersom jag vill fråga dem om lov först och det har jag inte gjort. 

Jag börjar med den översta bilden som är på små kycklingar. Christina och Sten-Erik har skaffat kycklingar och jag och Micke var dit i torsdags och tittade på dem. Åtta stycken små söta kycklingar blev det. Det är en värmelampa ovanför dem så det är därför bilden är så röd. 

Nemos första möte med kor är ett roligt minne. 

Kor går ju fritt på kovik så det är inte ovanligt att man möter dem då man är ute och går där.

Hundpromenader med vänner har det blivit många av i sommar. Jag visar denna bild för här ser man ju bara ryggen på dem och det kan väl inte göra något, tycker jag. 

Sommarens fantastiska solnedgångar är ju ett fint minne. 

Här är en till solnedgång. Det är i Ekstakusten då jag var där och grillade en kväll med Lena, Christina, Sten-Erik, Kajsa och hennes föräldrar. 

Fantastiska Ekstakusten! 

Här är en bild på Elvis, Nemo och Ide-Fix längst bort. Jag och Britt-Mari var där med hundarna. Britt-Mari badade medans jag vaktade hundarna. Jag gillar inte att bada så jag hade inget emot att vara kvar på land. 

Jag skulle kunna visa många bilder till men då blir nog detta inlägg så tråkigt och för långt. Bilder från Fårö finns det ju redan ett inlägg om som du hittar i arkivet. Jag avslutar med dessa fina sommarbilder på Elvis och Nemo. Kanske blir det fler bilder i ett annat inlägg.

Ha det bäst! 

En dag finns han inte mer

Det var ett tag sen som jag skrev här på bloggen, så jag känner att det är dax för det igen. Jag har nyss ätit lunch. Vad jag åt ser du på bilden här ovan. Det var keso med svartpeppar, tomater, grillad kyckling, rårivna morötter, kokt ägg och äppelbitar. Enkelt och gott. 

Förra veckan var jag och Britt-Mari och hälsade på våra vänner Christina och Sten-Erik. De har en hund som heter Casper och som Nemo älskar att leka med. Det är så roligt att Nemo har en kompis. Elvis är ju gamal och trött och orkar inte springa och busa.

Nemo och Casper

Casper, Elvis och Nemo.

Det är så roligt att alla tre hundarna går ihop. Fast Elvis blir ofta utanför då han inte orkar hänga med i deras tempo. 

Elvis brukar få egna promenad med mig. Dels för att Elvis oftast vill gå korta promenader och Nemo vill gå längre, men också för att Elvis ska få egentid med mig. Vi vet ju inte hur länge vi har kvar Elvis hos oss och då vill jag försöka vara med honom så mycket som möjligt. Han fyller 14 år i december och han har kronisk hosta, hjärtfel, diskbråck och artros. Vi vet inte hur länge han finns hos oss och det känns så jobbigt och tungt att veta att en dag är han borta. 

Fina Elvis 💖

Elvis och jag brukar gå ner till hamnen här i Klintehamn. Detta är från en av mina och Elvis promenader nere i hamnen. Här är vi på väg hem. 

Jag har inte riktigt planerat vad jag ska skriva om i denna blogg. Det är skönt att bara skriva och dela mina tankar och bilder helt utan någon plan. Hade inte tänkt att jag skulle skriva om mina känslor och tankar kring Elvis, men det bara blev så. Det är ju något som jag tänker på varje dag, att Elvis en dag är borta. Jag kan knappt skriva det utan att tårarna kommer. Jag älskar honom så mycket och han har ju alltid funnits vid min sida sen han var 8 veckor gammal, i snart 14 år. 

Men än lever han och tack å lov för det. 

Jag vet inte riktigt vad jag ska skriva mer. Det här blev så känslomässig blogg för mig och det var inte riktigt meningen.

En dag på Warfsholm med hundarna

Jag avslutar här. Ha det bäst!