Kramfors

Kramfors

torsdag 27 september 2012

Invänta trafiklots

Idag känner jag mig inte så pigg. Har inte sovit en blund inatt pga regnet som smattrade, eller rättare sagt dånade, mot taket. Jag störs också av trafiken, fast jag använder öronproppar. Jag fattar inte varför jag är så lättväkt. Jag har alltid varit så.

Nåja, jag får göra det bästa av situationen. Men jag tror inte det blir nåt kvällsmöte för min del ikväll i kyrkan. Jag hade planerat att gå dit, men jag mår verkligen jättedåligt. Känns som jag ska spy när som helst, och illamåendet har suttit i hela dagen. Jag blir så då jag är trött.

Jag vet inte hur jag ska göra med mina planer om att ge ut en till diktsamling. På sätt och vis vill jag det. Jag har ju planerat för det länge nu och har några nyskrivna dikter som jag inte har gett ut tidigare. Men av någon anledning tar det emot att ge ut en till bok. Jag vet inte varför. Jag har lust och inspiration för att skriva, men så fort jag tänker på att ge ut en ny bok, så tar det emot. Jag brukar ju brinna för varje ny bok jag jobbar på. Men jag känner mig så trött och slut. En god vän till mig som heter Anna, har lovat att hjälpa mig med boken. Hon är själv författare och dessutom lärare, så bättre hjälp kan man inte få. Men min trötthet gör att jag ena dagen vill ge ut en bok till och nästa dag inte. Kanske är det inte meningen att jag ska ge ut en bok till, kanske Gud har tänkt nåt annat med mitt skrivande och mina dikter? En sak har jag lärt mig under mina levnads år, och det är att om det inte känns 100% rätt i hjärtat, så ska man vänta.

När vi flyttade från Gotland så kom vi till ett vägarbete. Där fanns en skylt där det stod: "invänta trafiklots". Vi väntade, och tillslut kom en liten truck som körde framför oss och visade vägen ut ur kaoset. Det var vi tacksamma för.

Lite så är det med det vardagliga livet också, kan jag tycka. När man inte vet vilket håll man ska köra eller gå, så kan det vara skönt att ha någon som vet och visar vägen. I mitt liv är det Gud som är trafiklots. När jag inte vet hur jag ska göra, tex nu med den där boken, så inväntar jag på att bli visad rätt väg, tills det känns rätt i hjärtat.

Kanske är det fel tidpunkt nu, kanske har Gud tänkt något annat eller kanske är det bara jag som oroar mig, men då visar det sig så småningom.

Följ dina drömmar, men hasta inte iväg för fort, lyssna till ditt hjärta och invänta trafiklots.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar