Är du döv eller?

Ibland blir jag så trött på personer som inte lyssnar på vad man säger. De har i förväg bestämt vad jag ska säga, och även om jag säger något helt annat än vad de har tänkt, så hör de bara det dom trodde jag skulle säga. Det där händer mig ofta! Tex igår frågade en person mig om hur det gick hos tandläkaren och hur många hål jag hade. Jag berättade att jag inte hade några hål och att tandläkaren tyckte att jag hade bra tänder. Då säger personen som jag pratade med: "Det är för att du äter så mycket godis".
Jag fick upprepa flera gånger att jag inte hade några hål. Tillslut tror jag det gick in hos henne, men det tog tid.

Jag undrar varför det blir så där. Varför lyssnar inte folk på vad jag säger? Det är ju inte bara personen som jag pratade med igår. Det händer så ofta. En orsak vet jag, och det är att jag ofta blir avbruten innan jag hinner prata klart, och då fyller personen i det de tror att jag ska säga och på det viset blir det missuppfattningar. Jag kanske pratar för långsamt så folk orkar inte vänta, inte vet jag. Jag tycker inte att jag pratar för långsamt.

Jag har märkt att personer som läser det jag skriver har lättare att ta till sig av det jag skriver än det jag säger. Det är flera gånger jag har berättat något för personer och de har inte lyssnat. Sen ringer de och då har de läst i tex här i min blogg om exakt samma sak som jag hade berättat för dom. Då är det som om det är första gången de hör det och om jag säger att jag har berättat det för dom, så är de tvärsäker på att jag inte har gjort det. Ibland har jag lust att fråga om de är döv, men biter ihop.

Det här är största anledningen till att jag skriver. Människor läser hellre än lyssnar! Tragiskt men sant!

Det ger ju såklart mig en tankeställare också. Tänk om jag gör likadant! Vi kanske alla borde tänka mer på att lyssna bättre då någon pratar och inte avbryta personen mitt i då den pratar, och inte alltid vara den som "håller lådan" och hörs. Nu menar jag inte att vi ska sluta prata, men kanske låta den som inte har så lätt för att prata och ta för sig, få komma fram lite mer. Det är ju lite tragiskt att Facebook, bloggar och andra internet sidor blir enda stället där en person känner sig sedd och hörd, för "i verkliga livet" är det ingen som lyssnar.

Nu menar jag inte att det är så för mig. Jag har vänner som jag träffar och går promenader med och i församlingen finns det människor som bryr sig och lyssnar. Jag menar de människor som verkligen inte har någon som lyssnar. Personen jag pratade med igår är ju bara en person som inte lyssnar, och visst känner jag fler som har svårt för att lyssna, men det finns faktiskt de som inte har någon som lyssnar och deras sätt att bli sedda och hörda på är via olika internet sidor. Det är tänkvärt, tycker jag!