Nu är det klippt!

Det varma vår vädret fortsätter. Jag har lite blandade känslor angående våren. På Gotland är den helt underbar. Där har dom ju inga riktiga vintrar, bara lite vitt på backen och blåst. Så där blir det vår fortare och den är jätte vacker.

Här är ju våren en hel evighet, känns det som. Det är ju mycket snö som ska bort, så det rinner massvis med vatten på vägarna. Det är snor halt ute. Även om det är sandat, så är det svårt att gå. Igår morse höll jag och Elvis på i 55 minuter att gå, och då lämnade vi inte ens gatan som vi bor vid. Vi gick några meter och insåg ju att det här går inte, så då vände vi om och gick hem. Det tog nästan en timme.
Men det var bättre sandat senare på dagen. De hade väl inte hunnit sanda då vi var ute på morgonen.

Jag brukar vara ute ganska tidigt på morgonen. Jag tycker det är skönt och fridfullt. Kvinnan jag skrev om igår, hon som hade ett Bed & breakfast, hon berättade att hennes man brukar säga: "Nu åkte plogbilen förbi, snart kommer hon med pudeln". Plogbilen plogar här strax efter fem på morgonen. Jag brukar vara ute ibland redan kl halv sex. Det är så otroligt harmoniskt att gå den tiden. Fast oftast blir det runt sju. Det är inte lika harmoniskt. Då är det så mycket folk i farten och bilar. Det där lugnet försvinner då, men då får jag se soluppgången och det är ju fint.

Igår var Elvis till frisören. Han blev så fin. Det är skönt för både han och mig med den korta pälsen. Jag lägger in ett foto här nedan på hur fin han blev. Jag passade på att fota honom när han nyss hade kommit hem från frisören, så han inte skulle hinna skita ner sig i slask vädret.

Medicineringen går bra, eller ganska bra. Han får Rimadyl morgon och kväll. Han ska ju ta den i samband med måltider. Han får inte ta medicinen utan att ha ätit, sa veterinären. Men det är inte helt lätt att få en hund som knappt äter en gång om dagen annars, att äta ordentligt två gånger om dagen, med tandvärk och ont i halsen dessutom.
Det blir mycket lirkande. En sak som fungerar ganska bra är att ta några småbitar av maten och lägga i godisbollen. Då lekar han och äter upp småbitarna. Det gör att han blir lite hungrig och går oftast till matskålen och äter upp resten av maten. Men ibland fungerar inte det och då får man hitta på olika lösningar. Men än så länge har jag lyckats att få honom att äta, även om det tar tid ibland.

Han vägde sig hos veterinären och han vägde mer än vad jag trodde. Jag trodde han vägde 7 kilo, men han vägde 8 kilo. Det var bra vikt!, sa veterinären. Skönt att höra. Jag har varit lite orolig för att han väger för lite, men det gör han alltså inte.
Nästa vecka på fredag ska han dit igen och fixa tänderna och kolla halsen. Det blir en nyrenoverad vovve. Nyklippt och "nya" tänder. Kanske kan vara med i extreme makeover ;-)

Nu börjar min skalle att bli trött. Jag såg förresten ett program på tv om hjärntrötthet. Det var en kvinna som också hade haft en stroke. Efter det fick hon kronisk trötthet, eller hjärntrötthet, som det också kallas. Det har ju jag också. Det kan jämföras med utbrändhet, var det en läkare som förklarade. En skillnad var att utbrändhet går över, det gör inte kronisk övertrötthet.

Men nog med det! Här kommer bilden på finvovven.